Sitter i en fundersam situation. Tänk att detta är slutet. Slutet med den underbara klassen, alla mina vänner och till hösten möta något nytt och skrämmande. Man har inte kvar samma trygghet eller dem underbara lärarna som man lärt känna dem här tre åren.

Men jag längtar. Jag läntar till sommaren, tills man är ledig, tills man bara kan njuta och bara umgås med vännerna dygnet runt. Sommaren kommer bli bäst och jag börjar känna mig lycklig. Jag tar mig igenom alla motgångar som kan vara så fruktansvärt jobbiga så man inte vet vart man ska ta vägen. Men jag är stark så allt löser sig tillslut!

Nu, back to work. Ikväll är det avslutningsmiddag med alla nior, då får man vara fin med prydliga kläder och skyhöga klackar, underbart!